Majoritetens påhopp på Ahlafors fria skola visar tydligt vilken inställning man har till friskolor. Under senaste nämndmötet hade man en förfrågan från ytterligare en friskola som vill etablera sig i Ale och budskapet från vänstermajoriteten var tydligt - kom inte hit, vi uppskattar inte er verksamhet!

Ahlafors fria skola är enligt Skolverket den bästa skolan i kommunen och till och med bland de bästa i Sverige. Varför kan inte vänstermajoriteten berömma lärarna på friskolan för sina fina resultat? Jag skulle vilja att man använde Ahlafors fria skola som en förebild då de uppenbarligen har idéer för och lösningar på hur man kan förbättra skolan. Varför ber vi dem inte om hjälp? Efter Socialdemokraternas senaste utspel och påhopp är det uppenbart att prestige är viktigare än barnens lärande.

Det finns många fördomar om friskolor men likt alla fördomar är de ofta baserade på rädslor och okunskap. Friskolan får inte mer pengar än den kommunala skolan i Ale, snarare mindre. Lärarna är inte börshajar utan de allra flesta kommer ursprungligen från Ales kommunala skolor. Friskolan handplockar inte heller sina elever från någon elit utan antar eleverna i den ordning som de gör sin ansökan och detta inkluderar även barn med behov av särskilt stöd.

Jag är övertygad om att alla Ales elever skulle bli behöriga till gymnasiet om de fick passera Ahlafors fria skola. Friskolan trollar inte utan de jobbar med en tydlig och målmedveten pedagogik. Rektorn ser lärarna, lärarna ser eleverna, eleverna ser varandra och tillsammans skapar detta förtroende och engagemang vilket leder utbildningen och skolan framåt.

Det är uppenbart att friskolan gör ett bra arbete och lika uppenbart är det att vänstermajoriteten inte står enad i sin misstro då vi kan finna både personal och föräldrar i de egna leden.

Jag tror inte att friskolor är det enda lösningen, men det är en ingrediens i vårt recept för en framgångsrik skola. Vår kommunala skola kan och ska bli minst lika bra som Ahlafors fria skola. Rösta i valet för förnyelse, förändring och förbättring i skolan.

Mikael Berglund (M)

Nu förstår jag varför det inte händer något i Ale kommun. Andreas säger sig leta efter en vattentät lösning och påstår att den är svår att finna. Jag är ledsen, Andreas, men en sådan lösning finns inte eftersom kommunens invånare inte är en homogen grupp utan olika individer med olika behov och önskemål.

Trovärdighet och förtroende får man inte genom att låta bli att agera när mätning efter mätning visar på att kommunen inte fungerar. Skolan rasar och företagsklimatet likaså. Var är handlingskraften? Att sitta och skissa på ett nytt kommunhus när kommunens grundläggande funktioner rasar inger inte förtroende. Du helt rätt i att politiker inte är ofelbara, men detta betyder inte att man ska låta bli att göra något, utan snarare att man ska erkänna det som blir fel och rätta till det.

Vi moderater i Ale gör bedömningen att barn- och fritidsprogrammet ska vara kvar på gymnasiet. Varför? Eftersom programmet det senaste åren blivit fyllt av elever måste man dra slutsatsen att niondeklassarna onekligen uppskattar detta program. Hur kan det vara dålig ekonomi i att ha ett program som år efter år fylls med elever? Blir det billigare att skicka dessa elever till skolor utanför kommunen? Resonerar ni likadant kring de övriga programmen på gymnasiet?

Vidare skriver Andreas att hans parti ställer upp för andra människor oavsett vart i livet man befinner sig. På vilket sätt har man ställt sig bakom barnen i grundskolan? För oss ser det ut som om barnen står ensamma på 280:e plats. På vilket sätt har man ställt sig bakom de gamla som tvångsmässigt har placerats i Alingsås? För oss ser det ut som om de sitter ensamma på sina rum, långt ifrån sina nära och kära. På vilket sätt har man ställt sig bakom niondeklassarna som vill läsa barn- och fritidsprogrammet? För oss ser det ut som om de sitter ensamma på väg till en annan kommun.

Elisabeth Mörner (M)

Mikael Berglund (M)

Under den senaste tiden har vi blivit vana vid att Ale kommun placerar sig långt ner på listan i olika internationella undersökningar, och nu är det återigen dags. Denna gång gäller det företagsklimatet. Rapporten från Svenskt näringsliv är ingen munter läsning för oss alebor, då Ale kommun rasat 27 placeringar till 168:e plats. Med denna försämringstakt kommer snart företagsklimatet att vara nere på samma låga nivå som vår skola. Vill vi fortsätta i den riktningen?

Att vi nu har rasat ytterligare 27 placeringar visar att vänstermajoriteten har tappat greppet inom ännu ett område och jag tror tyvärr inte att detta är den sista negativa rapporten vi kommer att se. Vi bor i en kommun där ohälsan hos elever ökar, där studieresultaten sjunker, där klasserna blir större och större, ansökningarna till gymnasiet färre och färre och nu visar det sig att företagsklimatet försämras.

Varför ska man då bry sig om företagsklimatet när skolan är i ruiner? Svaret är givet – skola och företagande hör ihop. Det lokala näringslivet hör på flera punkter samman med skolan. Låt mig peka på några av punkterna:

· Om vi vill bli den attraktiva kommun där människor vill bo kvar och få den nyinflyttning som kommunen så väl behöver så måste vi kunna erbjuda lokala arbetstillfällen. Vi kan inte alla resa till Göteborg varje dag.

· Försvinner företagen från orten så försvinner också all service som de förser oss med. Mataffärer, pizzeror och TV-handlare är också företag.

· Genom lokala arbetstillfällen på lokala företag genereras skatteintäkter till kommunen. Det är med dessa pengar som vi kan skapa en bra skola, en god omsorg och en ljus framtid.

· Det lokala näringslivet består av engagerade människor med visioner för Ale kommun och de drar till sig utomstående som väljer att spendera sina pengar i Ale.

Förhållandet mellan företagen och kommunen är en slags symbios där den ena inte klarar sig utan den andra. Kommunen måste ständig jobba tillsammans med företagen för att förnya, förändra och förbättra. Vi måste börja samarbeta med företagen för att kommunen ska kunna blomstra och ha möjlighet att erbjuda tjänster med hög kvalité till alla som bor här.

Kommunen måste vara tydlig med vad man erbjuder företagare som är intresserade av att etablera sig i Ale - byggfärdiga tomter, välutbildade ungdomar, hjälpsamma tjänstemän… Vi ska helt enkelt visa intresse och engagemang inför deras eventuella etablering och vi ska erbjuda hjälp på vägen. Det är alla vi som bor i Ale som betalar för skola, vård och omsorg i denna kommun och genom att ha ett bra företagsklimat får vi företagen att etablera sig, anställa och växa i Ale.

Nyss ställdes en fråga till kommunstyrelsens ordförande om hur han såg på risken för försämrad service i Älvängen när företag tvingas lägga ner p g a lokalbrist. Varför dröjer genomförandet av Älvängens centrumplan? 

Jag hoppas att man gör en undersökning inom äldrevården men jag ser trenden och jag anar tyvärr ett inte alltför smickrande resultat.

Mikael Berglund (M)

Vi skriver denna insändare med anledning av att majoriteten av utbildning- och kulturnämnden har valt att lägga ner barn och fritidsprogrammet. Samtidigt erkänner man även att gymnasieskolan i Ale har brister genom att anpassa organisationen till ett elevantal på endast 600 elever.

Moderaterna i Ale vill att den grupp av elever som väljer barn och fritidsprogrammet i dag även i fortsättningen ska ha den möjligheten. Det som vanligtvis händer är att programmet vid starten är halvfullt men det fylls på i rask takt under höstterminen och även i fjol blev det en stor klass. Vart ska dessa elever söka sig i framtiden? Många av eleverna är mera praktiskt lagda och kommer inte att välja de mer studieintensiva program som majoriteten har bestämt att Ale gymnasium skall ha. Vår gissning är att dessa elever väljer att ställa sig utanför skolans värld!

Vi vill behålla barn och fritidsprogrammet och under utbildningens gång lyfta fram och motivera eleverna till val av kurser som gör att man kan gå vidare till högskoleutbildningar som till exempel polis eller fritidspedagog.

Alla människor är olika och har olika behov. Det är inte alla som kan eller vill läsa tekniska eller naturvetenskapliga program och det måste finnas utrymme för individer som inte har ambitioner att bli ingenjörer eller forskare. Vem skall jobba med våra barn och ungdomar i framtiden?

Att programmet har sökande och framför allt har elever inom sin verksamhet i dag bevisar ju att det finns ett behov. Under nämndens möte i förra veckan hävdades att man efter avklarad utbildning ändå bara fick dåliga arbeten. För det första anser vi att det inte finns några dåliga arbeten. För det andra måste det vara gymnasiets uppgift att motivera eleverna att göra kloka val under sina studier så att de inte hamnar i en återvändsgränd. För det tredje anser vi att det är bättre att man läser på gymnasiet än att man står utanför skolvärlden, oavsett vilken utbildning man läser.

De övriga programmen som man tog beslut om står vi bakom och det gladde oss mycket att man i slutfasen återinförde de estetiska delarna. Detta är något som vi är kända för i Ale och dessutom gör bra på gymnasieskolan. Med tanke på de vikande ansökningssiffrorna måste gymnasiet visa att man är långsiktig i sitt programutbud, något som ger arbetsro men också att man profilerar sig på ett sätt som attraherar Ales ungdomar.

Vi hoppas att man framöver bättre utnyttjar de egna eleverna som ambassadörer vid kontakten med vår egen grundskola men också i kontakten med våra kranskommuner. En nöjd gymnasieelev är den bästa reklampelaren skolan kan få, så låt dem prata med de sökande. Se också till att lyssna av skolans elever i samband med förbättringsarbeten. Ungdomarna har ovärderliga kunskaper i hur det talas om vår skola bland såväl kommande elever som de som har gått ut gymnasiet.

Elisabeth Mörner (M)

Mikael Berglund (M)